vet inte vad jag ska säga..
för ganska många år sen träffade jag denna pojk.
han kom hem till oss med sin mamma,
våra mammor var vänner då.
dom jobbade på samma jobb.
med tiden blev dom oskiljbara, dom blev bästavänner.
det blev även du& jag.
du& jag, du förvandlades till en bror.

kommer ihåg när du ville att jag skulle köpa en " mylittlepony " klubba åt dig..
eller när du skulle leka cool med din cykel, och du ramlade istället..
när vi tjaffsade om vems mamma som var skämmigast.
när vi spelade wii första gången vi träffades,
och våra mammor drack lite för mycket rödvin..

på senaste tiden, hade vi i princip ingen kontakt alls..
jag ångrar det som fan, nu.
för det är inte förrän den som betyder nånting försvinner,
man fattar hur mycket man egentligen behöver den.
denna grabb har hjälpt mig igenom det mesta,
och det kommer jag ihåg.
jag kommer ihåg jättemycket med han,
men om han kommer ihåg det är en annan sak..
vill bara få ut all min respekt till denna kille, min bästavän.
han som förtjänar det bästa av det bästa!
obeskrivligt mycket kärlek till denna bror.
kram! / eemsaa